Sagolika Sara

Idag är det en sån dag då man vill ställa sig på taket och skrika: FUCK MY LIFE!!! och känna sig så där lagomt negativ... Jag kan tala om att miss Sagolika Sara inte känner sig särskilt sagolik idag utan mer som Bitterfitta Sara. Ok, hoppas ni med detta förstår att jag känner mig lite nere idag. Jag har blivut sjuk, IGEN!! Det tar aldrig slut... Fuck my life! Jag som var så aspeppad att gå på Punch Out ikväll på IKSU men nähä det gick inte.

Tror jag ska sätta mig framför TV:en och se Snow White and the huntsman, Chris Hemsworth kan få den mest jävliga dagen att lysa upp ♥

 

You say life is a dream where we can't say what we mean
Maybe just some roadside scene that we're driving past
There's no telling where we'll be in a day or in a week
And there's no promises of peace or of happiness

Well is this why you cling to every little thing
And polverize and derrange all your senses
Maybe life is a song but you're scared to song along
Until the very ending

Oh, it's time to let go of everything we used to know
Ideas that strengthen who we've been
It's time to cut ties that won't ever free our minds
From the chains and shackles that they're in

Oh, tell me what good is saying that you're free
In a dark and storming sea
You're chained to your history, you're surely sinking fast
You say that you know that the good Lord's in control
He's gonna bless and keep your tired and oh so restless soul
But at the end of the day when every price has been paid
You're gonna rise and sit beside him on some old seat of gold
And won't you tell me why you live like you're afraid to die
You'll die like you're afraid to go

Oh, it's time to let go of everything we used to know
Ideas that strengthen who we've been
It's time to cut ties that won't ever free our minds
From chains and shackles that they're in
From the chains and shackles that they're in

Well life is a dream 'cause we're all walking in our sleep
You could see us stand in lines like we're dead upon our feet
And we build our house of cards and then we wait for it to fall
Always forget how strange it is just to be alive at all

Det har gått några dagar sen jag bloggat sist men det har varit lite små stressigt. Men nu har jag tagit mig tid att skriva några rader.

 

I helgen var jag upp till de nordligare breddgraderna för att hälsa på mina fina föräldrar och syskon. Självklart besöktes också IKEA och där blev plånboken direkt tanig. Sen firades bästa pappa som fyllde år. Dagen efter spenderades med min äldsta systers döttrar :) Alltid lika roligt! Gick på promenad och fotade. Men det mest anmärkningsvärda under hela den här weekend resan var att Sara gick ut i SKOGEN!! Allvarligt talat så kommer inte skogen och jag överens, den är fylld av äckligaheter som köttätande älgar och blindgalna harar... Om någon stackars jägare satt ute på pass någonstans ute i skogen där jag traskade runt vill jag bara förkara att jag lider inte av grava psykiska problem, utan jag surrade bara för mig själv och små sjöng för att skrämma bort en eventuell björn som hade vägarna förbi, eller en sabeltandad igelkotte....

 

Så ja... det har varit en bra helg! Dessutom fick jag ett MMS av fina Angelica. Hon hade åkt till BB under helgen och bilden i MMS:et visade den sötaste pojken i världen. Liam.

 

Det är så OTROLIGT jobbigt att plugga just nu... En föreläsningen den här veckan, den varade i tre timmar... Jag har alltså varit på skolan i hela TRE TIMMAR den här veckan... Känner mig helt sönder stressad av det här hektiska schemat...
=P

 

Okej så jobbigt är det väl kanske inte då :)

 

Idag hittade jag ett super fint tyg på Olssons tyger på stan, så nu ska symaskinen fram och här ska sys en topp!

Ikväll har jag känt mig kreativ på ett annat sätt så jag tog fram min påbörjade tavla och fortsatte på den. Den är inte klar ännu men är väl på väg. :) Så förhoppningsvis sitter den på väggen nästa vecka!

 

Har spenderat kvällen hos Carro och gick därifrån vid halv elva med löftet att jag skulle ligga i sängen och sova senast elva. HA! Vilket skämt, här sitter jag och klockan visar 01.22. Det är liksom tisdag nu, det där löftet gav jag i måndags.... Så det räknas inte... Eller hur??? Öhhhhh....

 

Men jag har i alla fall fått skratta ORDENTLIGT ikväll :D Det är allt som räknas :) Inte för att jag inte fått skratta alla andra kvällar också, men nog fasen skrattar Carro och jag som tok när vi ungås!

 

Jag vet inte vad det är med den här årstiden som gör att jag saknar min farmor så fruktansvärt mycket. Kan hända att det är för att under hösten, när det börjar bli lite mörkt och kallt om kvällarna, brukade hon tända sin braskamin. Det är ett av mina mysigaste minnen med denna underbara kvinna. 

 

Saknar dig älskade farmor! ♥

 

 

Min stora idol, farmor. Detta karelska under... Den starkaste kvinna jag någosin träffat!

 

 

 

Bloggen genomgår nu en helrenovering :) Bara så ni vet ;D

Har börjat måla på en nya tavla med torrpastell kritor. Det är det roligaste som finns!

 

Tavlan är LÅNGT ifrån klar men så här mycket har jag målat till idag :)

 

Efter en lång, slitig och till största del kall och regning sommar är jag äntligen tillbaka i Umeå och sudentlivet har åter tagit fart. Och med studentlivet börjar även blogglivet på nytt.

 

Men jag drar i alla fall en snabb version av sommaren:

• jobb
• jobb
• jobb
• 3 dagar på stranden
• jobb
• jobb
• jobb
• En vecka på Mallis med C och fick äntligen se solen på allvar :D